emmaolofssonholm

Ja men se där, då var jag tillbaka igen mina vänner, inte alltför längesen väl? Veckorna sen sist har varit alldeles fullspäckade, alldeles fullspäckade. Hästar i mängder och finbesök från storstaden förgyllde det hela.

Förra fredagen, t ex, var för min del fullspäckad från morgon till kväll. Bland annat hade vi en hästviskare här. Hans namn är Daniel, och Daniel är så ”aussi” som man kan bli. Till en början förstod jag knappt ett ord av vad människan sa, så jag nickade och såg glad ut istället, vilket verkade funka ganska bra. Men min teknik var inte helt bullet proof så att säga, då "nicka och le" inte alltid är det bästa svaret på alla frågor… Så jag skärpte till mitt skarpa intellekt och sen gick det hela som smort!

Fredag kväll bjöd på cricket-match och senare blev det grillat hemma hos grannfamiljen. Australiensarna kan sina barbecues, det vill jag lova! En fantastiskt trevlig kväll med god mat och gott sällskap.

Lördag morgon började som vanligt med fodring av hästarna, sedan begav jag mig för att hämta upp Carolyn. Tillsammans körde vi på upptäcktsfärd runt Mornington Peninsula. Vi startade med Red Hill-market, en stor marknad där du hittar allt från hemmagjord fudge och olivolja till smycken, konst och massa viner. Att vandra runt där bjöd på mycket spänning men hettan gjorde det näst intill omöjligt. Så vid lunch begav vi oss vidare mot Flinders. Av en ren ”slump” hamnade vi i Flinders ljuvliga Chocolat-shop. Motbjudande priser, men ack så god choklad!

Sen har jag under helgerna varit på besök i världens mest underbara stad, Melbourne. Skulle jag berätta om alla bravader där skulle jag nog så småningom överbelasta blogg.se’s servrar flera gånger om, så vi tar det senare.

Men gött har jag det i alla fall, det är ett som är säkert. Lite bilder från veckorna som passerat kommer här. Pusshaj så länge :)


Halloween, som ni kan se var det läskigt värre :)


Förrutom jag som hoppar runt i bilden så är det utsikten från Arthurs Seat.


Mitt allra charmigaste leende, check! För övrigt är detta en pulstagning på Melbournes nattliv. Bilden består av de tre vännerna (så nu måste vi hitta en Jerry också!)


Thommy Two, med tränare Brett Scott och jockey Lisa Cropp, innan hans första race. För allas information knep han en ärofylld andraplats :)

Sicka äventyr!

Jag ska försöka berätta hur otroligt underbart jag haft det nu i några dagar. Mer underbart än vanligt liksom. Det har varit så underbart att jag skulle kunna påstå att jag levt i ett så kallat delirium, fast utan fylleri men med desto mer galenskap.

Orsaken till detta är att jag spenderat tre dagar inne i Melbournes finaste kvarter, varit uppklädd till tänderna, minglat med australiensiska celebritetseliten och levt som aldrig förr.

Det är minst sagt en låång historia om hur jag hamnade där, så vi tar det vid ett annat tillfälle.

Hursomhelst, kalasandet började måndag kväll, då jag för första gången träffade min nyfunna samt skotska vän Carolyn, som under förmiddagen anlänt från just Skottland. Tillsammans gav vi oss ut på Melbournes vackra gator, utan minsta aning om varken färdväg eller destination. Men med hjälp av vänliga medmänniskor styrde vi kosan mot ett nyfunnet mål, åt en aptitlig bit mat på en italiensk restaurant belägen på en genuin smalgata mitt i stadskärnan. Kvällen var ung och vi ägnade den åt intressanta konversationer samt betraktning av alla dessa intresseväckande människor som fyllde gatorna. Så småningom, när vi mättat både mage och sinne, begav vi oss hemåt igen, med mersmak på denna underbara stad.

Dag två steg vi upp i ottan för att påbörja nästintill religiösa förberedelser för den stora dag som låg framför oss. Resultatet av detta blev att jag, för första gången i mitt liv, var uppklädd i klänning, high heels, smycken, läppstift och hatt, allt på en och samma gång.

Och så bar det av mot Flemington race track, där hålls alltså världens största race; Emirates Melbourne Cup.  Detta är alltså ett spektakulärt event i sig. Men till råga på allt hade jag dessutom privilegiet att följa med in i ”Members area”- Och inte nog med det, utan jag kom in på ett ännu mer exklusivt område kallat "The Bird Cage”. Här inne minglar modeller, skådespelare, oljeshejkar, och så jag förstås! Men inte nog med detta, för inne i The Bird Cage har oljeshejkarna sin ”Markish” (=tältet där de sitter under hela racet osv) In där vandrar jag. Det jag får se är tjusiga kvinnor uppklädda till tusen, män i snygga kostymer, servitörer (stiliga som få, med antingen champagne eller delikata snittar att bjuda på) mixat med lite människor som jag sett i australiensiska modemagasin. Jag höll inte på att dö typ en miljon gånger, nej då?!

Än en gång, där staplade jag  runt som i ett delirium (fast utan fylla) fullkomligt fascinerad av denna nya värld jag fick möjlighet att utforska. Hela dagen kantades av ofattbara och nästintill surrealistiska upplevelser, med andra ord: a day to remember!

Och när dagen på racebanan avslutats påbörjades i stället kvällen på Melbournes mest exklusiva nattliv. Ja nog var det något alldeles speciellt med att festa på Lavazza tillsammans med snygga, kända och rika männskor alltid.

Mitt i natten när vi återvänder hem igen känns det som mina fötter och mina klackar växt samman till ett, och på morgonen när jag och Carolyn frågar oss själva om gårdagen verkligen var verklig, har vi våra ömma fötter som övertygande bevis.

Härnäst följer en rad bilder som fastslår det faktum att vår kväll faktiskt ägde rum, och inte bara var en obeskrivlig dröm.


Jag kryddade visst lite i texten ovan, för jag bar inte någon hatt. Istället bar jag en ”fascinator” vilket i princip är det närmsta du kan komma en hatt när det gäller huvudbonad.


Lite regn och moln kunde omöjligtvis ta udden av denna fabulösa dag


Blåa mattan framför entrén till Lavazza, jag och Carolyn


Träffade på denna killen på röda mattan vid The Emirates Markish. För övrigt är han ingen minde än australiensiske skådespelaren/tv-profilen Daniel Macpherson.


Detta är jag tillsammans med en av Australiens lovande unga komiker på efterfesten på Lavazza. Han är typ som Sveriges Björn Gustavsson. Till skillnad från Gustavsson har han tyvärr inte välsignats med en fullt så åtråvärd uppsyn, men rolig är han. På tal om ingenting, kolla in vilka kanoner till armar jag har, ska nog extraknäcka som livvakt åt killen!


Samanfattningsvis vill jag bara säga att det hela har varit ett stort och härligt spektakel. Håll utkik, fler bilder kan komma inom kort, hähä :)

Nu när har jag lättat på hjärtat en smula så är det minsann dags för lite kvalitetstid med min underbara säng. God natt på er!